Jo nu är det nära...Mannen åkte idag till Anaheim och jag åkter på tisdag. Men jag hoppas verkligen att Liam hunnit bli bättre, annars vet jag inte hur jag skall kunna slappna av. Liam fick feber i torsdag på förskolan, 38,8, när han väl kom hem hade han ingen feber. Men i fredags när jag kom hem började den stiga och han fick alvedon, schi hjälpte det och han var icke kontaktbar vid flera tillfällen. Efter samtal med sjukvårdsupplysningen rekomendera dem oss att åka in, vilket vi gjorde, till världens sämsta läkare i Lund. Hon vägrade lyssna och vägrade att ta några prover på honom, trots att dem på sjukvårdsupplysningen sa att vi skulle kräva det. På sjukhuset hade han 40,6 vilket han haft idag med...Men som vanligt är humöret på topp, han viker inte ner sig i första taget, bara när han får febertopparna.
Men annars njuter jag av tillvaron just nu, har gått ner 28kg och ätit i två veckor utan att ha gått upp något nämdvärt. Efter USA kör jag ett mindre race till och efter jul kör jag sista racet....Jag är så jäkla nöjd, sen så kan folk säga vad dem vill! (ja det finns dem som kommer med dumma och felaktiga kommentarer).
Kan man hitta en sötare ängel *ler* Liam 2 år
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar