Ner för ens kind....Inte ofta som jag visar känslor, men när mina barn inte mår bra psykiskt så bryter jag ihop. Dottern ville inte till förskolan idag och tillsist så kräktes hon saliv. Det första hon säger efter är att "Nu får jag inte gå på dagis på två dagar"...Hur kan man må så dåligt över att behöva gå till förskolan? Hon verkar trivas, i alla fall enligt personalen. Hon berättade för mig att hon sakna sin gamla förskola och vissa kompisar där. Hon sakna sin fröken Emy, som precis slutat på förskolan... Jag klandrar mig själva för att jag gick med på att flytta henne från det gamla. Innerst inne så vet jag att vi gjorde rätt, men sen så kommer detta bakslaget, 6 månader efter. Är detta mitt fel? Vad kan jag göra för min dotter? Älskar henne över allt annat! Min lilla primadonna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar